Kärnfamiljen
När vi använder begreppet kärnfamilj menar vi en familj som består av en mor och en far och deras gemensamma barn (biologiska eller adopterade). Det är den vanligaste familjetypen i den industrialiserade västvärlden. (Efter engelskans nuclear family med samma betydelse.)
Med statistiska mått mätt är kärnfamiljen inte gammal i Sverige. Fram till mitten av 1950-talet kunde nämligen både släktingar och tjänare ingå i begreppet familj. I bondesamhället levde man i storhushåll och i familjen ingick de personer som delade ekonomi och matbord s.k. kosthushåll. Det var naturligtvis inte lätt att hålla reda på folk och sammaställa någon statistik över dessa storfamiljer. Men i mitten av förra seklet fick vi personnummer och i och med detta blev det betydligt lättare att föra statistik över familjebildningarna. Första gången vi träffar på kärnfamiljen som statistiskt begrepp är vid 1950 års folkräkning.
Barnet är kärnan i den svenska familjemodellen och i statistiken delar man in dem i tre grupper: barn som lever med båda sina föräldrar i kärnfamilj, barn som lever med en ensamboende förälder och barn som lever i ombildad familj (med en förälder och dennes make/maka/sambo).
Om man i dag vill räkna antalet svenska familjer är det inte längre så enkelt som att bara räkna antalet gifta par. Det är ju inte bara det gifta paret som bildar kärnfamilj med sina barn. Lika ofta är föräldraparet i en kärnfamilj ett sambopar. Nästan alla par lever kortare eller längre tid som sambor innan de gifter sig. Många är sambor livet ut. Därför har ungefär hälften av alla de barn som föds ogifta föräldrar. Och när två sambor senare väljer att gifta sig bildas statistisk sett inga nya familjer – de har ju bara gått över från en samlevnadsform till en annan.
Medelåldern för att gifta sig är i Sverige i dag relativt hög: ca 32 år för kvinnor och ca 35 år för män. Sedan minskar bröllopen påtagligt.
Samtidigt som medelåldern för att gifta sig har stigit har det blivit vanligare att vänta med att skaffa barn. Antalet kvinnor som föder barn efter att de fyllt 40 år har ökat. Till den gruppen mammor hör dels de som väntar med att skaffa sitt första barn, ibland kallade `sistaminutenföräldrar`, och dels de som är över 40 år när de får ett “sladdbarn´´, dvs. ett barn som föds långt senare än sitt/sina syskon.
Den naturliga följden av att allt fler skaffar barn allt senare kommer så småningom att bli ett mindre antal födda barn per kvinna. Många kanske skulle vilja ha två elle tre barn men den biologiska klockan tickar på och de hinner inte med att föda fler barn eftersom de börjar så sent i livet. I början av år 2000 var medeltalet två barn per kvinna. År 2004 hade medeltalet sjunkit till 1,75.
Sambo
Någon gång i slutet av 60 talet och början av 70 talet föddes den nya samlevnadformen: samboförhållandet. Visserligen hade män och kvinnor tidigare levt ihop utan att vara gifta men nu ökade antalet sambopar och myndigheterna tvingades inse att fenomenet kommit för att stanna. Det förändrade också det statistiska räknesättet. Tidigare räknade man med att då ett äktenskap hade ingåtts, hade en ny familj uppstått och två personer som tidigare inte bott ihop skulle nu dela bostad. I dag är allt betydligt mer komplicerat eftersom vi har dels de gifta familjerna och dels de familjer som valt att leva som sambor.
I slutet av 80 talet antogs den första sambolagen som reglerade vad som skulle gälla vid t.ex separation och dödsfall. 2003 kom en ny sambolag. För att ett par ska betraktas som sambor och därmed lyda under sambolagen förutsätts att de bor ihop under äktenskapsliknande förhållanden utan vara gifta. Ett sambopar kan även vara av samma kön, homosexuella sambor.
Partnerskap
Partnerskapslagen antogs 1994 och sedan dess har närmare 3500 homosexuella par ingått registrerade partnerskap. Under år 2003 registrerade 240 män och 258 kvinnor partnerskap. Det var något av ett rekordår. De senaste åren har registreringarna inte ökat, vilket kan bero på att man avvaktar en statlig utredning av äktenskaplagstiftningen som kan leda till en lag om att alla, homosexuella och heterosexuella , skulle kunna gifta sig på samma sätt, antingen borgerligt eller kyrkligt. Partnerskapslagen är för närvarande formulerad så att enbart präster i svenska kyrkan, domare vid tingsrätter eller den som länsstyrelsen har förordnat får förrätta partnerskap Juridiskt innebär ett registrerat partnerskap samma sak som ett giftermål vid t.ex. arv eller skilsmässa.
Từ vựng
Begrepp
När vi använder begrepped kärnfamilj menar vi en familj som består av en far och en mor och deras gemensamma barn.
Khi chúng ta dùng khái niệm gia đình chung ý chúng tôi là 1 gia đình bao gồm người cha , người mẹ và đứa con chung.
Måt mätt
Med statistiska måt mätt är kärnfamiljen inte gammal i Sverige.
Với thống kê đo lường số lượng thì gia đình chung không lạc hậu ở Thụy điển.
Ingå
Fram till mitten av 1950 talet kunde nämligen både släktingar och tjänare ingå i begreppet fämilj.
Cho tới giữa năm 1950 có thể cho rằng cả người thân và lao động chính kiếm tiền cũng bao gồm trong khái niệm gia đình.
Hålla reda på
Det var naturligtvis inte lätt att hålla reda på folk och sammaställa någon statistik över dessa storfamiljer.
Seklet , i och med
I mitten av förra seklet fick vi personnummer och i och med detta blev det betydligt lättare att föra statistik över familjebildningarna.
ombilda
Barn är kärnan i den familjemodellen och i statistiken delar man in dem i tre grupper: barn som lever med båda sina föräldrar i kärnfamilj, barn som lever med en ensamboende förälder och barn som lever i ombilda familj.
Relativt
Medelålder för att gifta sig är i Sverige i dag relativt hög: ca 32 år för kvinnor och 35 år för män.
Påtagligt
Sedan minskar bröllopen påtagligt.
